Vi använder kakor (cookies) så overtornea.se ska fungera och kunna utvecklas. Läs mer om cookies.

Here you can choose in which language you would like to read our website. We are using Google Translate when translating content on this website.

Studiebesök

Projektet har besökt kommunala och gårdsbaserade biogasanläggningar.

Lantbruksskolan i Tervola

Lantbruksskolan (Ammattiopisto Lappia) i Tervola har som mål att bli självförsörjande på energi. Idag rötar man gödsel från den egna gården (60 mjölkkor och ca 45 ungdjur). Anläggningen, som man byggt själv, producerar idag värme till gården. Elproduktion planeras och målet är att så småningom att producera fordonsgas. För att det ska bli möjligt måste substrat tas in från närliggande gårdar och verksamheter. Jarmo Saariniemi som är koordinator för biogasanläggningen guidade studiebesöket.

 

Ammattiopisto Lappias lantbruksskola  i Tervola, Finland

 

Kommunala biogasanläggningarna i Luleå och Boden

Boden biogas producerar fordonsgas till 13 bussar samt ca 400 kommunala och privata bilar.  Boden kommun var först i norra Sverige med uppgradering till fordonsgas. Anläggningen rötar avloppsslam samt organsikt avfall. Det organiska avfallet innehåller mycket skräp och därför har Boden biogas nyligen installerat en maskin som separerar plast och skräp från de organiska avfallet. Luleå kommuns biogasanläggning på Uddebo reningsverk har uppgraderat biogas från rötat avloppsslam till fordonsgas sedan 2015. Idag produceras fordonsgas till 8 bussar och 120 kommunala bilar. I Boden finns back-up med flytande naturgas (LNG).

Tuija Ahrikkala, Peter Lakso, Jan Kohkoinen, Markku Norrena, Anna Andersson, Jarmo Jaako, Patrik Wilhelmson, Emil Brännström, Stig Kerttu och Roger Toumas.

 

Matavfall före sortering.

 

Frigiva gård

Frigiva gård drivs av Herbert och Anna-Britta Nyman i Altersbruk, några mil norr om Piteå. Deras biogasanläggning – Norrbottens första småskaliga gårdsbaserade anläggning – har varit i drift med produktion av el och värme sedan 2013. Frigiva gård bedriver mjölkproduktion och växtodling. Biogasanläggningen rötar hittills bara de egna djurens gödsel, men det finns tankar på att ta in annat substrat. Gården producerar mellan 6 000 och 7 000 kubikmeter gödsel. Årsproduktionen av biogas är 110 000 normalkubikmeter (Nm3), vilket motsvarar ca 650 MWh/år. Lite förenklat blir det en tredjedel elström, en tredjedel används för att hålla en 37-gradig temperatur i rötkammaren och en tredjedel går till uppvärmning av byggnader och varmvatten. Herbert är nöjd med anläggningen och tycker att den fungerar bra, fastän det var lite krångligt i början.

Biogasmotorn och generatorn producerar elektrisk ström av metangasen.

 

Alviksgården

Alviksgården utanför Luleå föder upp ca 15 000 slaktsvin som slaktas på plats. Biogasanläggningen består av två rötkammare med den totala volymen 2 300 m3. I dessa rötas ca 18 000 ton per år (50 ton/dag) svingödsel och ca 2000 ton per år (5 ton/dag) slakteriavfall som kommer dels från den egna gården, dels från slakterierna i Skellefteå och Ullånger. Gödseln från stallarna pumpas direkt in i rötkammaren, medan slaktprodukterna först mals i en kvarn innan de blandas med gödseln i rötkammaren. Processen är en totalomblandad enstegsprocess och sker termofilt vid omkring 52°C. Alviksgården var den första storskaliga gårdsbiogasanläggningen i Sverige. Därför var det mycket problem i början.

Anläggningen genererar runt 9 600 MWh biogas per år. Gasen renas från svavel och vattenånga och varmvattnet går till en 60 m3 ackumulatortank som förser hela gården med hetvatten. Resten av energin i biogasen utnyttjas för produktion av el. Via en 16-cylindrig 35-liters gasmotor produceras 4 300 MWh elström varje år.

Den stora ekonomiska fördelen med biogasanläggningen är att de blir av med slaktavfall som annars är mycket kostsamt att bli av med. Jämfört med biogasanläggningen på Frigiva gård är Alviksgårdens anläggning större och mer komplicerad. Att röta slaktavfall är ett känsligare system än att bara röta gödsel och därför krävs mer tillsyn och underhåll.

 

Mikael Lång visar upp Alviksgårdens biogasanläggning.

 

MobiGas-anläggning, Baunau (Österrike)

En mobil biogasanläggning (MobiGas) med jäskammare för satsvis torrötning har utvecklats av det Österrikiska företaget Pöttinger. Projektet har besökt en MobiGas-anläggning i Braunau (Österrike) som ägs av ett företag med växthusodling. Företaget rötar eget organsikt avfall samt tar emot kommunalt källsorterat matavfall. Företaget använder elen och värmen som produceras i den egna verksamheten (växthus och byggnader) och får intäkter från mottagningsavgifter och försäljning av kompost. En MobiGas-anläggning kan beroende på storlek och material bearbeta upp till 4000 ton/år.  Installationen är expanderbart från 3 till 5 jäskammare eller från 5 till 10 jäskammare. I MobiGas-anläggningen fylls och töms jäskammare genom att använda en frontlastare, med batch-förfarande med ett intervall på mellan 3 och 6 veckor. Substratet blandas med ca 20 % rötrest från föregående jäsning. Under processtiden används inga mekaniska blandningar eller rörelser. Gastanken, gasturbingeneratorn och värmeväxlar enheten samt annan teknisk utrustning är placerade i en separat teknikcontainer. Förutom fyllning och tömning sköter anläggningen sig själv.

 MobiGas Braunau

MobiGas anläggningen i Braunau (Österrike), som består av 3 jäskammare och en teknikcontainer, rötar trädgårdsavfall samt källsorterat matavfall. Foto: Pöttinger.

 


Skriv ut