Fakta underkylt regn

Innan vintervädret stabiliserats och när vädret pendlar mellan kyla och töväder förekommer ofta perioder med besvärligt väglag. Speciellt svåra halktillfällen uppträder i samband med att underkylt regn eller duggregn faller. Underkylning innebär att vattnet i regndroppar inte frusit fastän temperaturen gått under noll grader.

Underkylt regn får man då varm luft strömmar in och trycker undan kall luft. Eftersom väggen med varm luft lutar kommer det att bli en kil med kall luft under den varma. Vi får ett lager med varm luft överst och ett lager med kall luft underst.

Snön som faller i den varma luften kommer att smälta och bli regn. Då regnet når det kallare luftlagret kyls det. Om det kalla luftlagret närmast marken har temperaturer under nollan får regnet frysgrader och är luftlagret tillräckligt tunt hinner regnet inte frysa till is utan når marken som underkylt regn.

I laboratorieförsök har man lyckats underkyla vattendroppar till -40°C. När de underkylda dropparna träffar ett fast föremål som en vägbana, fryser de genast till ett likformigt genomskinligt islager, som brukar kallas glattis.

I bland annat Nordamerika kan så kallade isstormar förekomma, då underkyld nederbörd som träffar vägar, träd eller vilka andra ytor som helst, fryser till ett tjockt islager, ibland flera centimeter i tjocklek. Dessa stormar kan leda till mycket stora bekymmer med bland annat blixthalka på vägar och strömavbrott.

(Källa SMHI)

Skriv ut