Here you can choose in which language you would like to read our website. We are using Google Translate when translating content on this website.

close
Minoritetsspråk konferens Folkets hus

Minoritetsspråken i fokus på konferens

Ett minoritetsspråk är inte bara ett språk, det är en stor del av vår identitet. Det stod klart efter minoritetsspråkskonferensen i Övertorneå för pedagoger, politiker och kyrkans personal.

Lennart Rohdin, sakkunnig i minoritetsfrågor, klargjorde vad som kännetecknar en nationell minoritet samt vilka rättigheter som är lagstadgade i dag för minoriteter. Han gav också en historisk inblick. När ryske tsaren 1809 drog riksgränsen längs Torne älv så delade han inte bara riket utan också de fem nationella minoriteterna.

- Men framför allt så innebar det starten för formandet av synen på Sverige som svenskarnas rike, ett land där man talar svenska, sa Lennart Rohdin.

Innan dess var Sverige flernationellt och det talades både svenska och finska i Sverige, liksom tyska, latin och samiska högst upp i norr.

- Exempelvis Gustav Vasas tre söner fick lära sig finska för att de senare skulle kunna regera, vilket de också gjorde, berättade Lennart Rohdin.



"Sverige var flernationellt innan 1809 och Gustav Vasas söner fick till exempel lära sig finska" berättade Lennart Rohdin, sakkunnig i minoritetsfrågor.

Efterlyste mer satsning på barnen

Kaisa Syrjänen Schaal, enhetschef för flerspråkighet, Kyrkokansliet i Uppsala är, liksom Lennart Rohdin, en av medförfattarna till lagen om minoriteter och minoritetsspråk.

- Barn och ungas möjlighet att utveckla identitet och tillägna sig språk och kultur är avgörande för framtiden för minoritetsspråken. Utökat antal undervisningstimmar i skolan i minoritetsspråken och mer samverkan mellan det offentliga och civila är en del av krävs för att hålla liv i språken, sa hon.

Även Kaisa Syrjänen Schaal efterlyste tillförlitlig statistik. Inom kyrkan har man dock tagit fram att antalet barn med finsk bakgrund från 0-19 år i Luleå stift är 14 961, vilket är 14 procent av alla av alla barn och unga. Statistik på samiska och tornedalska barns antal saknas.

- Ge plats och öppna dörrarna för våra unga, uppmanade hon.

Intresset för meänkieli ökar bland unga

Att stärka och revitalisera ett språk handlar mycket om känslor, om att det finns en vilja att tillägna sig det. Leena Huss, professor i finska, Uppsala Universitet:

- Språket är en stor del av vår identitet, det är inte bara ett språk. Mycket handlar om övertygelser, uppfattningar, känslor. Vi har sett att ju längre bort från språket en individ är, desto positivare känslor, desto starkare övertygelse har ofta denne, sa hon.

Intresset för meänkieli har ökat, inte minst hos unga. Bland annat har man i Övertorneå sett att unga föräldrar, även de som inte själva lärt sig meänkieli,  vill att deras barn ska lära sig språket.

 

Leena Huss, professor i finska, Uppsala Universitet, och Kaisa Syrjänen Schaal, enhetschef för flerspråkighet, Kyrkokansliet i Uppsala, talade om vikten av att det satsas mer på barnen inom minoriteterna.

Behövs en inspirerande miljö

Nybildade MetNuoret, Tornedalingarnas ungdomsförbund, spelade upp en sketch och en performance om meänkieli och lyfte fram sammanhanget:

- Jag återupptäckte meänkieli när jag var med i en teaterföreställning och märkte att jag ville lära mig det bättre. Jag tror att det bästa för att väcka intresset för minoritetsspråket är att det sker  i ett inspirerande, kreativt sammanhang, sa Emil Kieri, MetNuoret.

Eva Törmä studerade i Göteborg och upptäckte att hon ville lära sig meänkieli. Hon flyttade då hem till Pajala.

-   Många föräldrar till min generation lärde inte oss meänkieli, och nu frågar de "Va, kan du inte meänkieli?".

Emil Kieri och Eva Törmä, MetNuoret, Tornedalingarnas ungdomsförbund, underhöll och gav också kloka insikter som representanter för de unga.

"Aldrig försent"

En annan som lärde sig sitt minoritetsspråk i vuxen ålder är Andreas Ali Jonasson, andra generationens sverigefinländare från Göteborg. Han skämdes för sitt ursprung och när hans mamma talade. Han menar att det finns en nedlåtande syn på finskan i Sverige.

- Varför heter det "finsk brytning" och "fransk accent" exempelvis?

Andreas  ville som 19-åring lära sig finska och begav sig till Haparanda för att gå på Sverigefinska folkhögskolan. Men eleverna var från andra delar av landet och de enda som ville tala finska med honom var vaktmästarna. Glad i hågen ringde han hem till sin mamma med planen att för första gången tala finska med henne.

- Hon frågade hur jag trivs och jag svarade: "Kyllä mie triivastun!" Hon frågade varför jag låter så konstigt, det visade sig att jag hade lärt mig meänkieli istället för finska, sa han och publiken skrattade gott.

Nå, det löste sig och Andreas lärde sig finska och hans budskap är "det är aldrig försent".

Andreas Ali Jonasson, andra generationens sverigefinländare, lyfte även han fram att språket inte bara är ett språk utan en stor del av en människas  identitet.

Försonlighet

Sist ut bland talarna var Henrik Barruk, ordförande Kaananstiftelsen i Sverige. Han är en av få som behärskar umesamiskan som är det minsta och mest utskällda samiska språket, enligt Henrik Barruk.

Med stor övertygelse och känsla uppmanade han till försonlighet.

- Vi kan inte strida inom våra minoriteter för då förlorar vi allt. Ta emot varandra, våra olika varieteter, med ett öppet sinne och öppet hjärta, sa han.

Andreas Ali Jonasson, andra generationens sverigefinländare, lyfte även han fram att språket inte bara är ett språk utan en stor del av en människas  identitet.

Konferensen hade cirka 130 deltagare och föreläsningarna kommer att sändas i Övertorneå kommuns YouTubekanal samt lokala TV-kanalen  Meän infra-TV.

Göran Lahti


Skriv ut

Nyhetsarkiv

På overtornea.se använder vi cookies för besöksstatistik och för vissa funktioner i syfte att förbättra och förenkla användarupplevelsen av vår webbplats. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du vår användning av cookies. Läs mer om cookies.